Främmande!?

Vi ska få främmande i helgen, sa matte. Jag undrade spänt vem, vilka? Och precis när vi väntar på detta främmande, så kommer kattmatarfarmor, morfarhussen och Hunden! Nej, men kommer ni sa jag. OK, här blir det trångt, men det skall väl gå. Vilket sammanträffande.

Tja, välkomna till bords, sa matte. Oförskämt tänkte jag. Börja äta innan alla kommit?! Men, nej - det kom inga fler. Det var kattmatarfarmor, morfarhussen och Hunden som matte menat. Är inte det konstigt? De är ju jättekända - inte främmande på något sätt.

Sedan har de ju varit ute en hel del. På en del promenader fick jag följa med. Jag höll mig lite på avstånd från Hunden. Jag vill inte gärna synas med honom. Andra gånger lämnade de mig och Hunden ensamma hemma. Då spelade vi ett par omgångar poker, men vi skyndade oss att återgå till det normala när vi hörde att de kom tillbaka. Det vill säga hunden var tokglad och jag rävsov.