måndag 12 januari 2009

Västerut

Jo, mina morrhår pejlade in finfina rabatter att kissa i (knappast mattes), fisk att fiska och salta vindar. Men det var svaga signaler. Sjutton, hur långt hemifrån är jag? Det är snart två månvarv sedan husse satte mig i en bur. Jag blev lurad! Husse slängde in godis i buren och jag låtsades vara farlig tiger som jagade något ätbart och formligen kastade mig in i buren gång på gång och högg. Och helt plötsligt så stängde han och väste "där lurade jag dig allt, din dumme ...". Han sa något som inte matte brukade kalla mig för, jag vet inte vad det betydde. Sedan ropade han stolt till matte att nu är det klarrrttt, nu kan ni åka! Matte var ju inte riktigt klar förstås, hon skulle bara det, det och detta. Så jag satt där i hallen och jamade (läs vrålade). Till slut lyfte hon ut mig i bilen, förresten helt full med blommor. Denna gången körde hon mycket längre än till veterinären. Och det var mörkt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar