Välkommen hem, matte!

Matte har varit en sväng på stan och bland annat fått sin rygg knådad, men nu är hon hemma igen. Jag och Hunden har olika sätt att hälsa matte välkommen hem. Hunden får först glädjefnatt för att sedan snabbt besinna sig och växla till att högljutt beklaga sig över att han lämnats ensam (med mig).

Hur jag hälsar? Tja, hälsar och hälsar. Här ska inte krusas! Möjligen öppnar jag ett öga. Fnys! Somliga kan komma och gå som de vill.

Minns dock då vi precis flyttat hit. Då en mycket glad hund och jag - en mycket frustrerad katt samtidigt skulle trängas vid ytterdörren när husse kom. Jag ville ut till varje pris och Hunden ville att husse skulle komma in snabbast möjligt. Läget var minst sagt hysteriskt. Jag fick mig en redig smäll över nosen av Hundens totalgalna svans. Nu jävlar, tänkte jag. Gick upp på två ben och började slå Hunden på rumpan.

Så här i efterhand misstänker jag att klorna var ute, för Hunden som annars är jättesnäll, blev vansinnig! Ja, han såg helt galen ut. Tur att han hade ätit frukost.

Alltså om Hunden är här, så ser jag till att hålla mig undan hans glädjefnatt. Som tur är brukar de snart gå över.